En syn man sällan ser...

När vi var på väg hem från skidbacken i onsdags fick vi stanna för att släppa förbi en häst (nordsvensk?) med släde. Kul, tyckte ungarna i bilen, det är inte varje dag man ser häst och släde. Extra kul var det att de som körde hästen hade "gammaldagsa" kläder på sig.
Döm om vår förvåning när det dök upp släde efter släde ut ur skogen och ut på vägen. Det var en hel karavan med säkert 20 ekipage.

Jag hoppade snabbt ut ur bilen med kameran i högsta hugg (som jag turligt nog hade med mig i framsätet just den dagen) för att hinna få några bilder. Medans jag leker paparazzi kommer en av karlarna fram till vår bil och pratar med Martin. Han berättade att det var en gammal tradition att åka häst och släde från Mora till någon ort i Norge (som Martin inte kände igen och därför inte la på minnet). De skulle visst vara ute i sjutton (ja, 17 !!) dagar och detta var dag nr två och han var redan trött ;-) Hästarna var blanka av svett och de som satt på slädarna verkade frysa. Stackarna, snacka om intresse. Fast å andra sidan har jag hört att det finns tokar som hellre köper mönstrade papper och dies istället för nya kläder ;-)

Visst ser det mysigt (men kallt ut)!

Här kommer några kort på grabbarna i skidbacken.

Melker och morfar åker i barnbacken första dagen. Sedan avancerar Melker såpass att han vill åka själv i barnbacken och med pappa eller morfar i de stora backarna.



Nöjd med livet =)

Viggo åkte några åk med skidorna varje dag för att sedan gå över till pulkaåkning med mormor. Frågan är vem som helst ville åka pulka (läs slippa skidorna) Viggo eller mormor?

Här äter vi lunch, hamburgare. Viggo valde såklart "lola" till maten. Han skulle kunna leva på cola om han själv fick bestämma.

Återkommer senare med några nygjorda alster.

Kramelikram